FOTBOLLSVÄRLDEN

Det är sällan att man på måfå agerar på ett visst sätt. Det finns förklaringar till allt, så även att Balotelli är en hetlevrad och omogen tonåring. Jag har alltid påstått att han måste kuva sig för inte hamna i en ändlös bottenlös klyfta eller försvinna i tomma intet. och det är sant. Mognaden är en del av att bygga på sig mer erfarenhet.

*******
Han har blivit kallad "a nobody" av självaste Mourinho som även föreslog att man skulle skicka iväg honom på lån till någon mindre klubb. Efter otaliga incidenter som t ex att han inte gav allt på träningarna och nonchalant kom försent till dem.

Balotelli har fått förnimmas om främlingsfientlighetens och rasismens Italien. I vintras när Inter spelade fick han se bandformade plakat med texten: "Det finns inga italienska negrer".
   Tillsammans med Giovinco och Domenico Criscito åt  Balotelli middag på en uteservering i Rom kom fanatiska personer från Roma Ultras och kastade flera klasor bananer på honom.  Reaktionen från Mario kunde blivit ett vansinnesutbrott, men istället betalade han notan lugnt och sansat. Ett mognadstecken helt klart. 
 
*********
Adoptivbarnet Mario Balotellis biologiska föräldrar från Ghana sade i en intervju i höstas att de ville att deras förlorade son ska återvända och de säger att de inte har någon speciell baktanke av att vilja ha hans pengar.
Men Balotelli kontrar med gråten i halsgropen:
"Ingen tvingade mina biologiska föräldrar att lämna mig på sjukhuset som nyfödd baby, och sedan försvinna under åren som följde. Under 16 års tid fick jag inte ens ett telefonsamtal på min födelsedag. Nu försöker de ta kontakt med mig eftersom jag blivit en Serie A-spelare. Det finns inget band mellan oss. I mina ögon är de bara några främlingar".


Balotelli har insett faktumet, allvaret. Världen har triggat honom- gjort honom till en ung arg man. Men han har alla möjligheter och han ser så här på dem: 
" Om någon knuffar mig är min första instinkt att stampa honom på foten. Men jag vet att jag är en förebild med ett ansvar numera. Jag är en svart italienare, stolt över min hudfärg. Och jag hoppas kunna vara någon att se upp till för småbarn utan familj. Ett övergivet barn glömmer aldrig - men kan ändå bygga sig ett liv, bli någon, få en ny familj".

Man blir förbittrad av Balotellis bakgrund och de rasistiska påhopp han har fått ta. Ärligt talat så visste jag inte om hans bakgrund. Jag har läst artiklar om hans barndom nu det senaste. Om minnen från hans fosterfamilj där han för första gången kände någon samhörighet och hur han som barn var hyperaktiv och alltid fick skulden från vuxna när det gällde bråk, saker som hade gått sönder etc. Alltid var det Marios fel.

Han måste givetvis mogna lite till men jag tänker inte klanka mer på honom. Innan gjorde jag det men på helt felaktiga grunder. Pga naivitet. Bara att känna den stickande känslan av övergivenhet och att offentligt bli rasistisk påhoppad, så känns det nästan moraliskt rätt  att ge igen.

Ett agerande har förklaringar - vilket är påtagligt när det gäller Balotelli.