Barcelonas tre titlar.
Som fotbollsälskare skulle man kunna ge Barcelona otaliga ovationer. Det går aldrig att sluta fascineras av Pep Guardiolas osannolika två år i klubben. Det var under hans ledning som Barcelona i år fixade "trippeln"(ligan, Cl och copa del rey).
Barcelona pulvriserade allt tänkbart motstånd i ligan. De vacklade dock lite under våren och det gav dåvarande formstarka Real Madrid chansen att knappa in till bara en poängs marginal om de vann El classico. Barcelona spelade 0-0 mot Chelsea på hemmaplan i Champions League (några dagar innan el classico) och såg ut att komma till Santiago bernabeu lite otaggade. Men inte då, Real Madrid blev fullkomligt vanärade av Barcelona som skrev historia genom att mäkta med sex mål o vinna matchen med 6-2 på Bernabeu(!). Anmärkningsvärt. Där visade Barcelona sin obetingade överlägsenhet i la liga. Real Madrid försökte utmana Barcelona, klarade av det med råge tills el classico då klasskillnaden var för gedigen. La liga kunde ha haft en kolossalt nervkittlande upplösning om det inte vore för att just Barcelona i praktiken hade avgjort ligan där.
Copa del rey, turneringen som Barcelona tog och då började steget mot trippeln...
I CL stod Barcelona för en målkavalkad av bästa beskaffenhet tills CL-semifinal mot Chelsea då det var ganska målsnålt med "bara"1 mål. Andra matchen,på Stamford Bridge slutade 1-1 vilket gjorde att Barcelona kvalificerade sig till CL-final(som de senare vann) genom fler mål på bortaplan och den här gången blev Iniesta den ärade efter att han hade nätat i den 93:e minuten. Matchen blir ihågkommen för de förunderliga domsluten av den norske domaren, som friade fem ganska klara straffslägen. Från Chelsea håll ansågs det vara den grundläggande orsaken till att Chelsea inte gick vidare till final. Jag höll med det till en början men sedan ändrade jag mitt förhållningssätt till att Barcelona var välförtjänta av avancemanget till finalen. Dels för att det är tråkigt med en helengelsk final igen och även för att det är den offensiva och vackra fotbollen som ska segra och inte den defensiva och till intetsägande...
Barcelona kom till finalen i Rom med insikt om att inte vara favoriter. Utan det var "de röda djävlarna" från Manchester som skulle befästa den engelska dominansen i europa och i samma ögonblick även bli historiska med två CL-titlar i två år i rad. Men som så många gånger förr kunde inte något lag förmå dem. Man UTD mäktade med tio minuter sedan blev de rädda och överdrivet bleka. Barcelona gjorde verkligen Utd dåliga genom att låta dem äga boll medan de själva låg rätt i sina positioner, krympte ytorna och högg på varje boll så fort Utd tappade den. När Eto'o snyggt lurade Nemanja Vidic och tåfjötade in bollen, kollapsade Utd o Barcelona kunde ge oss en exklusive lektion i offensiv med att visa hur ett briljant passningsspel går till.
Matchen i matchen var på förhand Messi vs Ronaldo men den matchen vann Messi i en storartad stil. Det var senare även Messi som i den 70:e matchminuten gjorde ett spektakulärt och svårt nickmål till 2-0. Då Messi med ynka 169 cm hoppade högt o nickade in ett hårtslaget inlägg från Xavi.
Man Utd målades på förhand upp som oövervinnliga och var favorittippade. Alla experter tvivlade på Barcelona och menade på att deras avbräck i försvaret genom både Abidal o Alves, skulle bidra till att Utd skulle vinna. Somliga påpekade även att Barcelona skulle bli lidande vid fasta situationer. Men INTE då, det har nästan blivit ett stående begrepp. Med Valdés,Pique, Puyol, Busquets, Xavi, Iniesta och Messi , alla fostrade i Barcelona kan det bara gå vägen. Det kändes som halva deras akademi var på planen. Barcelona är ett utpräglat exempel på lag som tittar i sina egna led och vågar lyfta upp lovande spelare från t ex U-truppen. Pep Guardiola tillförde disciplin och rensade ut spelare som inte koncentrerade sig fullt ut på fotbollen. Han arbetade helhjärtat med klubben och tillförde nytändning samt förespråkade sin fotbollsfilosofi, som handlar om det Barcelona har visat upp i år. Ett artisteri utan dess like med ett makalöst passningspel, dvs deras egna unika spel. Mitt hjärta finns i Real Madrid men jag kan dock inte sluta se på Barcelonas beundransvärda offensiv.
Real Madrid må alltid vara mitt lag varmt om hjärtat men den fotbollen som Barca bjuder på skulle jag aldrig avböja att se.
Highlights från finalen i Rom.
/Mathias Hjorth
Barcelona pulvriserade allt tänkbart motstånd i ligan. De vacklade dock lite under våren och det gav dåvarande formstarka Real Madrid chansen att knappa in till bara en poängs marginal om de vann El classico. Barcelona spelade 0-0 mot Chelsea på hemmaplan i Champions League (några dagar innan el classico) och såg ut att komma till Santiago bernabeu lite otaggade. Men inte då, Real Madrid blev fullkomligt vanärade av Barcelona som skrev historia genom att mäkta med sex mål o vinna matchen med 6-2 på Bernabeu(!). Anmärkningsvärt. Där visade Barcelona sin obetingade överlägsenhet i la liga. Real Madrid försökte utmana Barcelona, klarade av det med råge tills el classico då klasskillnaden var för gedigen. La liga kunde ha haft en kolossalt nervkittlande upplösning om det inte vore för att just Barcelona i praktiken hade avgjort ligan där.
Copa del rey, turneringen som Barcelona tog och då började steget mot trippeln...
I CL stod Barcelona för en målkavalkad av bästa beskaffenhet tills CL-semifinal mot Chelsea då det var ganska målsnålt med "bara"1 mål. Andra matchen,på Stamford Bridge slutade 1-1 vilket gjorde att Barcelona kvalificerade sig till CL-final(som de senare vann) genom fler mål på bortaplan och den här gången blev Iniesta den ärade efter att han hade nätat i den 93:e minuten. Matchen blir ihågkommen för de förunderliga domsluten av den norske domaren, som friade fem ganska klara straffslägen. Från Chelsea håll ansågs det vara den grundläggande orsaken till att Chelsea inte gick vidare till final. Jag höll med det till en början men sedan ändrade jag mitt förhållningssätt till att Barcelona var välförtjänta av avancemanget till finalen. Dels för att det är tråkigt med en helengelsk final igen och även för att det är den offensiva och vackra fotbollen som ska segra och inte den defensiva och till intetsägande...
Barcelona kom till finalen i Rom med insikt om att inte vara favoriter. Utan det var "de röda djävlarna" från Manchester som skulle befästa den engelska dominansen i europa och i samma ögonblick även bli historiska med två CL-titlar i två år i rad. Men som så många gånger förr kunde inte något lag förmå dem. Man UTD mäktade med tio minuter sedan blev de rädda och överdrivet bleka. Barcelona gjorde verkligen Utd dåliga genom att låta dem äga boll medan de själva låg rätt i sina positioner, krympte ytorna och högg på varje boll så fort Utd tappade den. När Eto'o snyggt lurade Nemanja Vidic och tåfjötade in bollen, kollapsade Utd o Barcelona kunde ge oss en exklusive lektion i offensiv med att visa hur ett briljant passningsspel går till.
Matchen i matchen var på förhand Messi vs Ronaldo men den matchen vann Messi i en storartad stil. Det var senare även Messi som i den 70:e matchminuten gjorde ett spektakulärt och svårt nickmål till 2-0. Då Messi med ynka 169 cm hoppade högt o nickade in ett hårtslaget inlägg från Xavi.
Man Utd målades på förhand upp som oövervinnliga och var favorittippade. Alla experter tvivlade på Barcelona och menade på att deras avbräck i försvaret genom både Abidal o Alves, skulle bidra till att Utd skulle vinna. Somliga påpekade även att Barcelona skulle bli lidande vid fasta situationer. Men INTE då, det har nästan blivit ett stående begrepp. Med Valdés,Pique, Puyol, Busquets, Xavi, Iniesta och Messi , alla fostrade i Barcelona kan det bara gå vägen. Det kändes som halva deras akademi var på planen. Barcelona är ett utpräglat exempel på lag som tittar i sina egna led och vågar lyfta upp lovande spelare från t ex U-truppen. Pep Guardiola tillförde disciplin och rensade ut spelare som inte koncentrerade sig fullt ut på fotbollen. Han arbetade helhjärtat med klubben och tillförde nytändning samt förespråkade sin fotbollsfilosofi, som handlar om det Barcelona har visat upp i år. Ett artisteri utan dess like med ett makalöst passningspel, dvs deras egna unika spel. Mitt hjärta finns i Real Madrid men jag kan dock inte sluta se på Barcelonas beundransvärda offensiv.
Real Madrid må alltid vara mitt lag varmt om hjärtat men den fotbollen som Barca bjuder på skulle jag aldrig avböja att se.
Highlights från finalen i Rom.
/Mathias Hjorth
Kommentarer
Trackback
